Maria Magdalena via Beatrice Madsen, 20 oktober, 2019

Maria Magdalena   via Beatrice Madsen   191020

Ägne er en tanke, jag vill inspirera er, att inte tänka på uppstigningen från 3D till 5D. Tänk inte på uppstigning, tänk istället på utvidgning. Det är så jag ser det. Det blir en skillnad i rummet, i formen och i färgen för er att ändra energiplatå.

Tänk att ni befinner er i det fysiska rum ni är i. I det rummet luckras väggarna upp och rummet expanderar, blir större, till slut oändligt. Det är så jag vill se denna energiförändring ni går igenom. Ni genomströmmas av en atmosfär ni inte kom ihåg fanns. Det kommer luftström på luftström av lätt, klar kristallin atmosfär som ni kan andas på ett mer obehindrat sätt än tidigare. Det är som en luft fylld av mer syre. Du drar djupa andetag och känner att du svävar en smula över golvplankorna, du greppar efter de gränser som förr fanns där i form av väggar, känslor, bakgrund och form. De finns inte längre kvar. Du famlar lite i blindo för du vet nu inte med vad du ska idenfiera dig. Det gamla sättet är passé. Även i din bild av andra är den så förgången, det gamla synsättet.

Ert fäste förändras. Ert rotfäste. Detta är den energiutvidgning jag vill tala om. Den är inte enkel och lätt att omfatta på något sätt. Det är en total förändring, det är en transformation. En tid-och rumsförändring. Ni har fått glimtar av den. Ni har alla känt känslan av att tiden upphör att existera för en stund. Ni tittar på klockan, det har gått två timmar men det kändes som en absolut evighet. Hur var det möjligt. Jo, ni fick en glimt av denna utvidgning av rummet och därmed tiden.

Det är fantastiskt, älskade. Oerhört. Ni tänjs ut. Era atomer sträcker ut sig på ett plastiskt vis och rumstiden förändras. Så likt en slangbella är ni tillbaka i det gamla formstarka rummet för att integrera och absorbera det nya. Så slungas ni ut igen. Och sakta, sakta, sakta så är ni kvar längre och längre tid i den tidlösa rumsdimensionen.

I sanningens namn kommer det vara så att människor som kommer efter er,ni som går i förtruppen ibland inte kan uppfatta er. De kan inte uppfatta er när er energi är för hög för ni finns då inte i deras frekvens. Så måste ni tillbaka till rummet för att hämta hem dem, på samma sätt såsom ni nu utvecklas. Det här är kanske inte så tydligt som på en film, dvs att ni blir osynliga men på något sätt kan inte det gamla rummets varelser riktigt se er med de rätta ögonen. Ni blir främmande för dem. Det är som att de inte känner er, eller vet vilka ni är. Ni blir ”skumma” (skratt). Detta kan var skrämmande och ni möter på motstånd. Man vill dra tillbaka er till det kända ni, ibland på det mest brutala vis. Så här är denna världs villkor och kamp.

Kära älskade, tillåt er att vara skumma. En skumögd har sin blick i flera dimensioner. I flera rum. Hon kan se igenom väggarna, men hon kan också se väggarna. En hisnande tanke.

Ni blir fjärrskådande vänner. Ni hämtar ljuset i fjärran och gör det ett i Nuet.

Ja, nu nog för denna gång kära ni. Läs det du behöver läsa, ta till dig det du dras till och absorbera det, gör det ditt… sov på saken och andas in det nya ljuset i dina lungor.

Jag är din syster och din bästa vän och min röst är bara början, på den resa vi gör tillsammans.

Du gillar kanske också...