Maria Magdalena via Pamela Kribbe, 6 april 2024

 

Maria Magdalena via Pamela Kribbe

6 april 2024

Fallet av att Vara Mänsklig – Del ½

Steve: Allt jag någonsin sagt angående de ämnen Maria diskuterar – och mycket, mycket mer – känns som om det sägs i denna enda artikel.

Detta är andra gången Pamela slagit bollen utanför planens gränser bland de meddelanden jag läst; den första gången var ”Jeshua: Det Tredje Sättet”.

Artikeln är lång så vi har delat den i två sektioner. Ni kanske vill ta en paus när ni läser den. Hela artikeln är värd att avnjutas.

Kära män och kvinnor, välkommen till denna cirkel. Jag är Maria Magdalena. Jag var en gång på Jorden som en kvinna som levde och älskade, och ibland var förtvivlad och kämpade med samma mänskliga känslor som ni så väl känner inombords.

Jag är här idag för att argumentera för vad det innebär att vara mänsklig.

Många av er är trötta på att vara mänskliga. Det finns mycket kamp i era hjärtan, smärta och rädsla från det förflutna, och ibland trötthet, liksom att vända sig bort från sann öppenhet, på grund av vad detta att vara människa på Jorden kan föra med sig.

Allt detta är ganska förståeligt, eftersom ni genom att komma till Jorden möter ett motstånd inombords, som dikteras av minnen från tidigare liv och rörs upp av en nostalgi efter Hem, ett hem ni känt i sfärerna av harmoni och ljus. Ni bär alla dessa minnen inom er, och när ni kommer till Jorden som en nedstigande själ, kan ert humör ibland bli mycket deprimerat.

Anslut till den del av er som kämpar här på Jorden, och acceptera att den är rädd för att vara här. Ert medvetande är inte av Jorden; ert medvetande är oändligt, kosmiskt, och känner sig hemma i hela universum. Det är här på besök och lever bara tillfälligt i en jordlig kropp.

Bekräfta och ta emot den del av er som är rädd för att vara här, rädd för att verkligen delta i livet, och rädd för att vara öppen för allt som kan upplevas här på Jorden. Låt den smärtan finnas där: tvivlet, ensamheten, ledan, förtvivlan. Jag ber er öppna upp för det såret, eftersom ett sår kan helas bara om kärleksfull uppmärksamhet flödar mot det.

Många av er vill ta åt er av prydnaderna på den andliga vägen.

Men när ni sträcker er upp högt efter ljuset så, innan ni vet ordet av, har ni lämnat det jordliga bakom er. Det ni verkligen uppmuntras att göra, här och nu, är att se på mörkret inom er och sända ljus till det mörkret, vilket är något som kan framkalla motstånd inom er.

Emellertid, att stiga ned i ert eget mörker, ensamhet, känslan av separation, är det som kan ge er den största uppfyllnaden. När ni gör detta upptäcker ni vem ni verkligen är, en bärare av ljus, någon som kan lysa upp mörkret.

Föreställ er nu att den gamla smärtan som lever i era själar samlas i centrum av denna cirkel av människor.

Smärtan uttrycks på så många sätt; den kan manifestera som upprördhet, ångest, sorgsenhet, osäkerhet, en känsla av avbruten förbindelse. Jag ber er föreställa er, då ni alla står i en cirkel kring denna gamla smärta, att det finns en tänd fackla i händerna på var och en av er, som sträcks mot cirkelns mitt, så att denna smärta till fullo kan belysas och ses, och inte längre måste gömma sig i mörkret.

Låt ert ljus lysa. Ni är inte den smärtan; ni är den som kan lindra den smärtan och transformera den, och det är er sanna bestämmelse och uppgift här på Jorden. När ni på det här sättet kastar ert ljus på ert eget mörker, lyser ert ljus också mot andra och uppmuntrar dem att göra samma sak. Ni är då en ljusarbetare; det börjar med er. Den djupaste inbjudan finns där för er att till fullo acceptera och omfamna era mest sårbara delar, och det är vad vi gjort den här veckan.

När ni ser på de djupaste såren hos en person kommer ni att se att de är praktiskt taget samma hos alla, man eller kvinna, och kommer ur deras behov att vara kända och älskade, eller kommer från en känsla av att vara berövad kärlek och förståelse.

Det ursprungliga syftet med sexualitet, intimitet, är glädje, och det mötet är oerhört värdefullt; man kan till och med kalla det heligt. När man och kvinna möts i öppenhet och respekt, blir det en förening av energier som är bokstavligen kreativ. Ett barn kan bli resultatet av denna förening, ett underbart och vackert nytt mänskligt barn. Men detta möte är också kreativt i en djupare mening.

På själsnivå kan ni bli upplivade och rörda av själen hos någon annan på ett sätt som är mycket berikande för er, och genom vilken ni blir del av den Enda, utan att förlora er unikhet, er individualitet. Detta är den sanna meningen med ett möte mellan man och kvinna.

Känn skönheten i detta och känn hur djupt ni önskar detta, den heliga meningen med sexualitet. Som själ letar ni alltid efter den Enda, efter att komma hem till er själva, komma Hem till det gudomliga. Ni har många namn på det, men de kommer alltid till korta: Gud, den Enda, allt som är, universum, kosmos.

Det handlar om den längtan ni känner djupt inom er att befinna er i ovillkorlig trygghet, att vara fullkomligt accepterad, och tillåtas uttrycka er fritt.

Denna djupa nostalgi lever i alla och det stora i mötet mellan make och maka – eller mellan kärlekspar, vilket också kan bestå av två män och två kvinnor – det underbara med det sexuella mötet är att ni där kan uppleva en glimt av den Enda, av förening.

I att vara människa, precis genom sådan polaritet – dualiteten av man och kvinna – får ni en glimt av Hem, av paradiset, och ni blir berikade av det. Sexualitet är avsett att vara en källa av ljus, en öm dans.

Emellertid, speciellt vad gäller sexualitet, har mänskliga varelser blivit djupt sårade; ett avstånd och en fientlighet har utvecklats mellan könen.

Människor känner sig inte längre hemma i energin hos det motsatta könet, till och med när dessa energier finns inom dem själva. Kvinnor har svårt att ta sig an deras maskulina energi, deras självförtroende, deras kraft. Män kämpar med att ge efter för sina känslor, för njutningen av och sammansmältningen med någon annan.

Hur har det kommit att bli så? Det skulle vara en mycket lång historia att belysa alla aspekter av utvecklingen av manlig och kvinnlig energi. Men grundläggande fakta är att Gud, källan till allt som är, har givit er frihet att utforska och experimentera, och också riskera att få resultat i form av energi som är ur balans.

Men detta var nödvändigt för att ni faktiskt skulle förstå vilka ni är och vilket ansvar som ni tilldelats. Ni är inte barn i Guds hand, ni är på väg att bli Gudar som måste lära sig ta ansvar och vara i balans med alla livets element.

Ni är Gudar i knoppning.

Fortsättning i Del 2

Fallet av att Vara Mänsklig – Del 2/2

Känn hur ni är kraftfulla och självständiga. Ni är ett och odelbara, och även om ni är oupplösligt bundna till Alltings Källa, är ni också helt och hållet er själva, fullkomligt unika. Låt denna kunskap sjunka in. Ni är ni och ingen annan, och det i sig är ett mirakel, ett mysterium. Detta är vad det är att vara en själ, odelbar och unik; detta är vad det är att vara en Gud, en skapare: fri, oberoende, självständig.

Kan ni fullt ut bära ansvaret för så mycket självständighet? Det är den verkliga frågan. En del av er vill inte bära så mycket ansvar, och den delen är er skugga. Den känns kraftlös, ängslig, separerad från Källan. Den vill återvända Hem, som ett barn som ropar på sin mor. Och mycket ofta används romantiska, sexuella relationer som ett sätt att komma Hem – men det fungerar inte.

Hem finns inom er – varande ert eget unika själv.

Att ta er an er fulla självständighet är det första steget till en mogen relation. Att vara hemma i er själva, vilande i er egen kärna, är villkoret för en djup glädjefylld relation till andra. Men detta villkor går emot den barnsliga önskan som ofta söks i en romantisk kärleksrelation, en längtan att vila i den andre, att fullkomligt sammansmälta med den andre, som om den andre är en allvetande förälder ni som barn kan luta er mot. Det är precis i romantisk kärlek som det inre barnet vill släppa sina egna bördor och lägga dem på någon annan. Det finns sedan ett känslomässigt beroende och snart blir båda parter förkvävda.

Första steget till en helig, helande relation är att till fullo komma hem till er själva.; att lägga era armar kring barnet inom er som gick vilse och känner sig vilsen.

Ta er an er egen vuxenroll; den andre kan inte läka era sår; ni är er egen healer, ert eget ljus. När ni kan nedstiga i er själva på detta sätt, acceptera er själva djupt och fullkomligt, då är ni redo att nå ut och röra någon annan i öppenhet och förundran. Detta är steg två i att bygga en glädjefylld, riklig relation. Nå ut till den andre i förundran, och förundran betyder att det inte finns några förväntningar, inte vilja få eller behöva något, utan att helt enkelt titta med förundran, med intresse på den andre.

Den vackraste formen av romantisk kärlek är att förundras, att vara attraherad till den andre, att vilja lära känna och utforska den andre på de mest öppna och intima sätt. Och att göra detta utan att lägga den personen till er världsbild, till era övertygelser; utan att vilja forma den andre efter era förväntningar, era behov, men att verkligen leka tillsammans. Det är bara då som någon kan ge sig själv, för då finns ingen press eller skyldighet. Ni är fria, den andre är fri, och ni kommer samman frivilligt.

Det finns då inget högre som förbinder er båda, något som vilar i hjärtat. Ni försöker inte ändra eller heala den andre, eller försöka göra dem bättre. Nej, ni firar livet tillsammans, och genom att göra det blir ni healade. Inte genom den andre, utan genom er själva och er förmåga att vila i er själva, och därifrån vara öppna för att ta emot från rikligheten och överflödet hos en annan själ.

Jag ber er nu göra detta med era tankar.

Föreställ er att ni känner fullkomlig frid. Gör det fysiskt genom att gå längs er ryggrad, genom ert hjärta och er buk till ert bäcken, och känn att det finns ett område i er kropp som är associerad med sexualitet. Känn detta i förundran och öppenhet utan förutfattade meningar, känslor av skam eller orenhet, vilka varit knutna till sexualitet från samhället och det förflutna. Känn detta område som lika acceptabelt och neutralt som, till exempel, hur en tå på er fot känns. Här finns ankaret för ert varande mänskliga, och här, i området för er buk och ert bäcken, finns era grundläggande instinkter. Det är här ni vilar på Jorden.

Stig ned med ert medvetande, bara var närvarande. Var ni nu befinner er, känn er hemma med er själva, vilka mänskliga känslor ni än kämpar med. Det som spelar roll är att ni är där för er själva. Ert ljus, er kärna, kan stå emot allt, för det är ett odödligt ljus, ett ljus som mjuknar och förstår. Fyll hela er aura med detta ljus. Känn er sant hållna i ert eget gudomliga ljus, och känn hur universum, Gud, Källan till allt, älskar er. Det är därför den skapade er, för att vara lika unika som ni är. Ni är till fullo accepterade, ni är beundrade, ni är älskade, därför att ni är de ni är, precis som ni är nu.

Titta från detta medvetandetillstånd på någon ni älskar.

Det kan vara er livspartner, men också en vän, ert barn, eller er far eller mor. Bara ta någon ni nu kommer att tänka på, någon ni nu vill ha kontakt med. Medan ni ansluter till den person ni ser framför er, stå kvar helt i er själva; era gränser är bibehållna, så vila i er själva. Känn er lätta och bekväma i det.

Andas tyst in i er buk och känn inte som att ni borde hjälpa eller ändra på den andre. Faktiskt behöver ni inte göra något alls, bara stå kvar i er själva. Titta sedan med öppenhet och förundran på den andre. Se vad den utstrålar då den nu står framför er. När ni observerar på det här sättet, når ni ut till den andre i förundran. Ni behöver inte göra något och den andre behöver inte göra något. Ni observerar bara hur den andre ser ut, hur den rör sig, och vad ni lägger märke till angående dess energi.

Sedan rör ni er närmare den personen, medan ert energifält kvarstår omkring er.

I ert hjärta känner ni djupt för denna person. Låt allt ni känner för hen komma fram spontant, och observera detta med förundran och utan att döma. Se på vad som förbinder er och vad som ger er den mest vitala och glädjefyllda förbindelsen. Titta inte på vad som inte går så bra eller krockar, eller som orsakar sammandrabbning, utan titta på den högsta, ljusaste, mest glädjefyllda sträng som förbinder er, i vilken energin utan ansträngning flödar mellan er, och njut av det. Ni behöver inte göra något med det utom att få nöje från det.

Ta emot detta ljus en stund.

Känn hur ljuset genom denna sträng flödar till ert hjärta och se vad det gör med er. Det för med sig något nytt och gnistrande till ert liv, något med vilket ni kan röra er framåt, vilket berikar er ytterligare. Ni kommer att ta emot det från ert varande tillsammans, medan ni också tillåter varandra vara fria. Det är i denna förundran, och i att tillåta den andre vara fri, som ni möter varandra djupast. Det är syftet med verklig intimitet.

Steg ett är att vara hemma med er själva, att vila i er själva, och att fortsätta göra det också när ni är i kontakt med andra. Steg två är att nå ut i förundran, och inte vilja förändra eller kontrollera den andre, utan bara titta, känna och upptäcka. Och steg tre är att njuta av det som lätt flödar mellan er när ni är tillsammans. Njut av det flödet och låt den andre vara fri.

Relationer på Jorden är mycket dyrbara. Det är där ni energetiskt träffar på era mest intensiva mänskliga känslor. Jag sade i början: ”Jag är här idag för att vara förespråkare för att vara mänsklig.” Med detta menar jag att historiskt gjordes ofta försök att manifestera det gudomliga inom er genom att överskrida er mänsklighet, resa er över den, och att faktiskt fly från era egna känslor genom att bli eremit, för att undvika banden i autentiska partner-relationer.

Min väg till det gudomliga går genom att vara mänsklig genom relationer, därför att även om ni där konfronteras djupast med känslor av ensamhet, hemlängtan och förtvivlan, så är det också där ni upplever förundran, djup glädje, sammanhållning och en intimitet som är så dyrbar.

När ni en gång har inträtt i en djup intim relation med en annan själ i mänsklig form, kvarligger den för alltid i er själs minne. När själen blir djupt rörd genom att vara mänsklig, genom att vara en man och en kvinna som förbinds genom sexualitet, då är detta i sanning en portal till det gudomliga.

På det här sättet kan det andliga, det gudomliga ljuset, verkligen börja leva i människor och i mänskliga samhällen. Andlighet uppnår en levande, gyllene utstrålning, inte genom att vara isolerad i någon sfär långt ovanför, utan precis genom samspelet på Jorden människa – människa.

Jag vill tacka er för att ni är här tillsammans, med den öppenhet som förbinder era hjärtan.

Detta är det som spelar roll! Sann andlighet handlar inte om disciplin, eller att utveckla vissa förmågor eller konster ni bemästrar.

Det kokar ner i denna enda sak: ett öppet hjärta, ett mänskligt hjärta som själv vill buga sig för sitt eget mörker i förundran och mildhet, och genom att göra det också kommer att smaka på glädjen i kärlek – varm mänsklig kärlek.

Tack så väldigt mycket

Översättning: Markku

You may also like...

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *