Moder Helena via Beatrice Madsen, 17 maj, 2020
Moder Helena via Beatrice Madsen 200517
Ni gör stora framsteg, kära alla och envar.
Det jag önskar förmedla till er, är att många av er ljusarbetare och helare av moder jord önskar så hett framsteg och upplyftning att ni ibland glömmer de små penslarna och de fina dragen i tillvaron. Med de fina dragen menar jag de riktigt tunna penslarna. Jag uppskattar att använda måleriet som symbolik då det var min mesta lust när jag vandrade mitt senaste jordeliv, att måla och titta på målningar som andra hade gjort. Symboliken är så fin för den är också en brygga till att ni mer själva ska skapa fram era livsbilder, i den kommande tiden. Du så att säga målar din egen framtid och vad som ska finnas i den. Vilka färger, energifrekvenser använder du dig av? Vilka former skapar du fram. Det är så spännande, kära du.
Att ni vill framåt, och uppåt och se utveckling råder ingen tvekan om, men glöm inte det lilla ögonkastet till din nästa som känns som bomull i dennas hjärta. Glöm inte att klappa grannkatten som ber om liten smula kärlek, eller hjälpa herr Andersson över gatan när han inte riktigt hinner.
Det kan fortfarande vara en hård värld ni befinner er i med utfrysning, mobbning, trakassering och så vidare. Som den ljusarbetare du är så uppmanar jag dig att stå naken i detta. Tillåt dig att visa sårbarhet., i det blir du en föregångare, på sikt min kära. Just när du visar din sårbarhet kanske du är en trigger, för att din medmänniska inte vågar det. Det som du som ljusarbetare så öppet visar är den förträngda delen hos den andra. Tillåt dig att vara en trigger. Stå öppet för att inte hårdhet, svordomar och att utgå från de lägre begären är din grej, även om det gör dig en smula ensam för stunden. Trigga det som inte andra vågar och var stolt. I det att du vågar vara sårbar, liten och utsatt är du stor, så stor i din själ.
Det är många moras på gång och när illusionerna faller så är det du som står stadigt i hjärtats kraft. Vi ser det härifrån och vi stödjer er konstant.
Att vara fast och sätta gränser, veta var dina gränser går är inte det samma som att vara hård och obeveklig. Det är så många som skrattar utåt och ser perfekta ut som gråter och vrider sina händer om kvällen på sin kammare. Våga vara precis den du är och var säker på att du triggar vissa andra. Men jag säger det igen, tillåt dig att trigga…stå fast och säker, naken och sann och älska att du vågar bryta mönstret. Fyll på dig med natur och djur och goda ljud och gå ut igen i stormen som far, med ditt hjärtas renhet som vapen. Ingenting, absolut ingenting annat behövs.
Helena