Sananda 29 jan
Sananda
29 januari, 2015
John Smallman
Enhet och en individuell identitet är oförenliga
Här i de andliga rikena befinner vi oss alla i hög beredskap då stunden för mänsklighetens mass-uppvaknade alltmer närmar sig. Ja, vi vet att vår prognos för denna banbrytande händelse åter en gång behöver accepteras av er! Fastän det för er ser ut som om vi har lämnat er i sticket och gjort er besvikna, så behöver ni ofta påminna er själva om att tiden hör till illusionen. I verkligheten existerar endast det eviga ögonblicket som är ”nu”. Allt händer ”nu”, inget annat är möjligt för det finns inget annat ögonblick. Så vi talar om ”snart” och ”nästan” och ”nära” för att kunna inpränta i er den verklighet som gör det möjligt att få saker att hända nu.
Ni inkarnerade alla i denna tid i mänsklighetens evolution, i denna stund av illusionen, för att mycket aktivt ta del i uppvakningsprocessen. Efter många jordeliv var ni redo att vakna upp och klara att bidra andra, som av olika anledningar sover mycket djupare och därför behöver den hängivna assisteringen som bara ni kan erbjuda. Ni erbjuder den hjälpen genom era kärleksfulla avsikter, som ni varje gång upprepar då ni går in i den stilla och oändligt kärleksfulla kärnan av ert eget varande, som är enormt kraftfull. Vi – era andliga guider, mentorer och vänner – har tidigare talat om detta för er. Ni gjorde valet att inkarnera på grund av den enorma kraft som var och en av er skulle komma att frigöra i egenskap av individuella delar av Kärlekstsunamin, för att förverkliga uppvaknandet, och för att medvetenheten om det ni skulle komma att göra var så förtrollande.
Ni är alla delar av mäktigheten som nu håller på att frigöras på Jorden av Kärlekstsunamin. Det är därför ni känner er så starkt dragna till era spirituella vägar; det gudomliga Kärleksfältet genljuder i er med en underbar harmoni av frekvenser som justerar sig tillsammans med varandra. Ni skyddas från den fulla kraften i Kärlekstsunamin för er fysiska form skulle inte kunna upprätthållas utan det skyddande skalet, men det skalet blockerar också ert medvetande från vissheten om vem ni i verkligheten är, och det är därför tvivel och rädslor om uppvaknandet, om Guds gudomliga plan för mänskligheten, gång på gång dyker upp och oroar er.
Innan ni inkarnerade visste ni att uppgiften att leva i mänsklig form inte skulle bli lätt, men ni visste också att det som ni hade bestämt er för att göra skulle ni också på ett ofelbart och högst fantastiskt sätt komma att uppnå. Ni är medvetna om att händelsen som ni alla så förväntansfullt längtar efter inte kan förhindras och den vetskapen genomsyrar er mänskliga form och det är därför ni har styrkan att hålla ert ljus högt alltigenom de uppenbara fördröjningarna och besvikelserna.
Ni har ingen aning om hur djupt hedrade ni blir häruppe i de andliga rikena då vi stolt och kärleksfullt vakar över er medan ni så skickligt medverkar till att föra detta steg i Guds gudomliga plan framåt mot det slutliga fullbordandet. Då ni vaknar kommer allt på ett fantastiskt sätt att avslöjas, till er förvåning och glädje. Ni kommer att åter en gång känna er själva så som ni verkligen är: eviga gudomliga varelser med oändlig potential med vilken ni skapar eviga mönster av skönhet i en vidsträckt samling av sensationer som är vida bortom allt som ni med ert begränsade mänskliga medvetande skulle kunna begripa.
För de flesta av er verkar det vara som om ni befann er på en lång väg sökande efter en mening och ett syfte med era liv och sedan, då meningar och syften har röjts för er och uppnåtts av er, så börjar sökandet på nytt för ni behöver hela tiden ytterligare stimuli, fler mål, något nytt för att hetsa upp eller intressera er. Men det som ni verkligen letar efter har ni redan djupt inom er, det ligger oupptäckt för ni litar alldeles för mycket till er mänskliga form, till dess färdigheter och dess förmåga att stimulera och intressera. Sannerligen, eftersom ni behöver ta hand om den på ett förnuftigt sätt, så blir er mänskliga kropp en distraktion, för ni är så till den grad medvetna om den att ni bortser från det som är det verkliga, Kärleken, och Dess låga som alltid lyser inom er och upprätthåller er eviga existens. Och ändå letar ni helt ovetande efter Den, utanför, där Den aldrig står att finna. Kärleken är det energifält inom vilket allting existerar, men ni upptäcker Den inte på grund av att Den ständigt, i varje ögonblick, stöttar er, för ni skall veta att ni aldrig är utan Den ens för det mest oändligt lilla ögonblick ni kan tänka er. En analog kan vara en fisk som hamnat ut ur vattnet upp på torra land. Utan Guds Kärlek som omfamnar er i varje stund skulle ni vara i mycket värre skick än en fisk som befinner sig på torra land, ni skulle upphöra att existera. Genom att ni stillar er, stilla går inombords och vilar på en hög nivå av vakenhet, så kan ni avtäcka lågan, Lågan av Ljus inombords och när ni gör det så kommer ni omedelbart att förstå att ni inte behöver någonting, för allt är redan ert.
Gud är Kärleken, vilket ni så ofta har fått höra. Kärleken håller inget tillbaka från Dess älskade och ni är just de älskade. Allt ni behöver göra är att öppna upp er för Kärleken. För det mesta fastnar människor i den ogrundade övertygelsen att det skall vara en ständigt närvarande kamp att överleva och den tron kräver nittionio procent eller mer av deras uppmärksamhet och på det sättet blir de distraherade, vilsna, och olyckliga i sin skenbara ensamhet och skenbara försvarslöshet gentemot allt som skulle kunna förstöra dem om de upphörde att vara uppmärksamma. Det är därför alla mästare, mystiker och andliga guider fortsätter att tala om för er att ni skall gå inombords och vila i den frid som ni finner där.
För att hitta den inre friden måste du emellertid släppa taget, du måste tillåta det nuvarande ögonblicket att vara – det kommer att vara, antingen du vill det eller ej! – och genom att göra det, låta din medvetenhet växa fram ur realiteten att du är långt mer än den person med vilken du vanligen identifierar dig med. Identitet är ett användbart verktyg inom illusionen där du verkar vara separerad, en individ, men när du går inåt för att kommunicera med Gud, med Kärleken, med Verkligheten, ditt sanna Själv, Allt som existerar, behöver du släppa taget om identiteten som blockerar ut medvetenheten om det tillstånd som du försöker nå.
Enhet och individuell identitet är oförenliga. Då du finner inre frid i ditt stilla inre heliga rum har din känsla av identitet fallit bort för du har inget behov av den. Då du alltmer vänjer dig vid att gå in i detta gudomliga tillstånd kommer du att upptäcka att din känsla av identitet försvagas och gör mycket mindre anspråk på din uppmärksamhet. Då kommer du att upptäcka att du börjar se det gudomliga, lågan av Guds eviga Kärlek i andra, och ditt behov av att döma kommer också att försvagas. Att acceptera andra kommer att bli normalt, och därifrån uppstår förlåtelse, av dig själv, av andra och slutligen av alla andra.
Det är det som är Enhet, där det aldrig finns någon känsla av hot, fara eller oro, för det är överhuvudtaget inte rimligt, när endast Enhet existerar. Mänskligheten rör sig mot ett permanent tillstånd av Enhet där dess obegränsade potential kan sluta sig samman med Guds för att skapa underverk bortom allting ni för närvarande möjligen kan föreställa er. Vet att allt är fullständigt väl och att ert uppvaknande till Enhet är oundvikligt.
Er älskade broder Jesus.
Svensk översättning: Aslög Bergman – www.st-germain.se