Saul via John Smallman, 28 maj, 2023

Saul via John: Livet är Kärlek, Du är Kärlek, and Kärleken är Gränslös.

28 maj 2023

av John Smallman
https://johnsmallman.wordpress.com/

Det finns bara Gud, med Vilken var och en av er för evigt är Ett. Att förstå det är omöjligt när ni lever era liv i mänskliga kroppar som upplever sina begränsningar, och ni tenderar att uppleva att ni genomgår enorma humörsvängningar som allvarligt undergräver den sanna livsglädjen, även om alla era behov i detta ögonblick tillgodoses. Det är mycket förvirrande och oroande för er, och eftersom ni nästan ständigt matas med dramat av världsliga händelser av en mycket olycklig och fruktansvärd natur, är det mycket svårt för er att vara avslappnade och ifred i mer än några minuter åt gången, eftersom era egon fortsätter att presentera er för personligt oroande ”tänk om”-tankar.

Livet är Kärlek och Kärleken är gränslös, men du har valt den mänskliga upplevelsen av begränsning för de lektioner du vill lära dig – för att komma till insikten att separation från din Källa är helt omöjlig, att det aldrig har hänt. Och kanske undrar du hur upplevelsen av begränsning skulle kunna lära dig att separation är omöjlig, när den hela tiden verkar visa för dig att i slutändan är ni alla separata och ensamma. Du föds ur en relation in i separationen i en människokropp, där du stannar tills den inte längre kan försörja livet och du dör.Men du är Kärlek, du är inte din kropp, och när din medvetna medvetenhet växer uppstår insikten att din medvetna medvetenhet om att vara levande upplevs genom din kropp men inte är den kroppen. Så, vid döden, vart tar den medvetenheten vägen? Många tror att den också är avslutad. Men om du verkligen lyssnarpå din medvetenhet, ditt hjärta/sinne centrum för att vara, kommer du att få den intuitiva insikten, vetskapen om att det inte kan vara sant. Och den insikten är upplyftande, men också förvirrande.

Men sedan ögonblicket för er skapelse har ni alltid levt, och ni kommer alltid att göra det eftersom ni skapades för att njuta av det under som är Gud, som är En, det är Du, för evigt. Det finns ingen slutpunkt för någon som Gud har skapat eftersom Gud för evigt lever mer och mer Kärlek till varande i en konstant och oändlig kreativ expansion av sig själv för den oändliga glädjen av sig själv och allt Hon skapar. Det finns inget att bli förvirrad över eftersom det bara finns Kärlek – inget annat – som omfattar alla, alltid.

Därför finns det ingen anledning att vara förvirrad. Förvirring uppstår eftersom ni tillåter er själva, i själva verket uppmuntrar er själva, genom era egon, att tvivla på Verkligheten att ni är Ett med er Källa i varje ögonblick, och utan ens ett mikroögonblick av separation från Henne. Hon är ALLT, och ni är var och en en väsentlig del av Allt eftersom det är Hennes vilja och även din.

Ändå, i fullständig och fullkomlig frihet, valde ni att uppleva overkligheten av separation från Källan för att uppleva vad ni trodde skulle ge er total självständighet – att uppleva frihet bortom den oändliga frihet ni redan hade, och som ni skapades till! Och eftersom Hon, när hon skapade er, begåvade er i det ögonblicket med ALLT som hon är och har, finns det därför ingen möjlighet till någonting – frihet, kraft, kreativ förmåga, medveten medvetenhet, Enhet – bortom vad ni redan har, och har haft sedan det magnifika ögonblicket av er skapelse.

Därför, för att uppleva en känsla av separation, var ni tvungna att konstruera en overklig miljö där ni kunde låtsas vara separata. Och på grund av era enorma kreativa förmågor kunde ni göra det. Vad ni än kan ha tänkt innan ni konstruerade och gick in i den overkliga miljön, när ni väl kom in förlorade ni allt minne eller vetskap om er sanna natur, om vem du var. Den bristen på minne av Verkligheten är en väsentlig aspekt av den overkliga miljön av separation som ni skapade för er själva. Det är en del av overklighetsspelet, som nu är alldeles för intensivt och rädsloframkallande för att vara ett spel som ni vill fortsätta spela.

Det finns bara Gud/Verkligheten, och Allt som Hon skapade är för evigt omslutet av den Helighet som är Moder/Fader/Gud. Ert till synes väldigt verkliga tillstånd av separation är som en dröm eller en bild som löses upp när ni vaknar ur den, och lämnar inget minne eller spår. Men medan ni upplever er själva som inom den, är det skrämmande för medan ni är där saknar ni kunskapen om er oskiljbarhet från er Källa. Ni upplever er själva som frånkopplade, ensamma, hjälplösa i den vidsträckta illusionen som ni byggt upp, och i vilken ni befinner er som små eller obetydliga varelser i en vidsträckt materiell form som verkar vara oändlig. Oavsett hur långt modern teknik låter er titta in i multiversums avlägsna utrymme verkar det inte ha några gränser. I dess skenbara enormitet framstår du som inget av någon betydelse, totalt meningslös inom den. Och eftersom det är en ytterst skrämmande mardröm har ni gjort allt i er makt för att förneka den, för att begrava den djupt i den omedvetna och otillgängliga aspekten av era mänskliga former, långt under den hjärnnivå där era intellekt verkar.

Ert kollektiva uppvaknande är resultatet av det kollektiva val som mänskligheten gjorde för att sluta förneka Verkligheten. Trots era tillfälliga val att förneka verkligheten, har fasan för det valet äntligen lett er till en beslutspunkt – antingen att gå djupare in i förnekelse och på så sätt göra känslan av separation ännu mer fruktansvärd och intensiv, eller att lita på att Gud finns, och att vakna – och ni har kollektivt valt att vakna. Det är det enda alternativa valet som är tillgängligt för er medan ni behåller en tro på formens illusoriska värld. Ni har försenat det och fördröjt det, delvis på grund av er intensiva, egodrivna skuldkänsla och den därav följande tron på en overklig gud av dömande, skam och straff, och delvis för att ni har gjort ett utmärkt jobb med att övertyga er själva om att ni kommer att undkomma separationens fasa genom er mänskliga död. Ingen av dessa föreställningar har någon giltighet, de är i sanning helt galna. Den insikten om galenskapen är det som slutligen har lett er till detta ögonblick, detta ögonblick av att välja att vakna till ert naturliga tillstånd – Verkligheten.

Därför, när ni dagligen går inom er, till era egna individuella heliga helgedomar för en essentiell lugn tid ensam, måste ni bekräfta er absoluta tillit till Moder/Fader/Gud och tillåta er själva att acceptera att ni är och alltid har varit helt levande och medvetet medvetna om denna gudomliga Sanning – att ni är, i varje ögonblick av er eviga existens – i Enhet med Henne, omsluten av och omfamnad av Hennes oändligt kärleksfulla Närvaro.Hon är den enda närvaro som accepterar dig helt och villkorslöst i varje ögonblick eftersom du är Hennes gudomliga och evigt älskade barn. Skuld, skam, dömande och straff är illusionen, totalt overkliga, påhittade fantasier, oklara, obetydliga och absurda.

Ni är alla Kärlek som älskas av Kärleken – Källan, Moder/Fader/Gud, Den som är Allt – i en intensitet av Frid och Glädje som era mänskliga sinnen är totalt oförmögna att föreställa sig på något meningsfullt sätt.

Så slappna av, ni är för evigt säkra och oändligt älskade – trots alla intryck av motsatsen som era mänskliga tillstånd, era egon skulle försöka övertyga er om att engagera er med – och tillåt er själva att veta Sanningen om vem ni är.

Med så mycket kärlek, Saul

Översättning: Lars-Eric