Artemis via Galaxygirl, 30 augusti 2019
Artemis via Galaxygirl
30 augusti 2019
Jag är Artemis, flammans väktare. Hälsningar, kamrater noviser av vägen, av ljus, av kärlek. Jag förkroppsligar energierna av jägarinnan. Många av er har tjänat mig då vi tjänade dessa energier tillsammans. Jag porträtteras som en våldsam skönhet, som en amazonkrigare. Låt oss vara tydliga. Jag är djurens beskyddare. Jag är beskyddare av sfären, försvarare av de rättfärdiga, de oskyldiga, de glömda. Alltför länge har jaktsporten missbrukats, baktalats. Det är absolut nödvändigt att mänskligheten börjar vara mer fullt ut i linje med gudinnan av Gaia, med hennes varelser, hennes arter, hennes riken, hennes sorter.
Grönt, hjärtchakrats färg, är en sådan vibrant nyans från rymden. Vi ser det gröna i Nova Gaia locka er alla framåt på era inre resor. Jag är med mina systrar Afrodite och Athena. Vi av den feminina treenigheten ser med friska ögon hos alla som ser Källans ljus. Det är sant. Ni har hört dessa ord många gånger genom dennas kanaliseringar. Det är sant. När man kommer ur 3D mänsklighetens förkroppsligande ser man tydligt. Man ser alla de missade pilarna av möjligheter, när man var för rädd för att se, att verkligen i sanning se kärlekens möjlighet, av äventyr som väntar. Denna era är över, den är förgången nu. Nova Gaia glimmar som en lysande smaragd eller som jade i gnistrande grönt på nära håll, en hägring som snabbt blir fast. Bäst att hålla fötterna på jorden då energierna vrider och snurrar runt. Stå i er krigarställning. Jorda ljuset.
Jag är Artemis, flammans väktare. Jag är sfärens beskyddare. Jag håller energin av äventyr, av ren kärlek, av framåtskridande. Man kan inte gå framåt när man står still, man måste fortsätta gå för att fortsätta resan. Pilar av kärlek packade i kogret, vi sträcker ut våra händer till er, i kärlek och enhet. För vi ser er så som ni verkligen är, krigare och ljusbärare av vägen. Noviser, kliv fram. Låt oss förändra de djuriska skinnen av de gamla sätten av död och förintelse till rikligt vävda förgyllda vävar av de mest dyrbara flexibla metallerna som kläder er i ljus. Se i spegeln och gnugga bort hinnan av glömska. Se in i den stilla dammen. Vem och vad ser ni? Ser ni er själva som ert 3D eller 5D ni? Som ert lilla själv eller ert ängla-själv? Allt finns inom er.
Jag är Artemis, flammans väktare. Håll ert hjärtas ljus brinnande starkt och säkert och se det omgivande mörkret smälta till ljus. Utforska de övre bergsryggarna av kärlek och äventyr med mig. Ni är väl beskyddade. Tillsammans går vi arm i arm, hand i hand, konfronterar mörkret inom och utom rakt på, orädda. Ikväll ser vi rädsla och säger god natt till den, för alltid. Var i frid med alla era själv tätt packade inom er. Sänd dem kärlek. Sänd dem ljus.
Jag är Artemis, väktare av flamman av kärlek, av nyfikenhet, av inre beslutsamhet. Kärlekens våldsamhet, brinn starkt inom det nästan uppvaknade hjärtmedvetandet hos dessa noviser på vägen. Jag förkroppsligar kärlek, skyddet och försvaret av den. Jag beskyddar Gaia och alla hennes riken. Jag har kommit tillbaka. Jag går bland er med de andra. Det finns många. Vi för ljuset till denna sfär nu, jordar för alltid ljuset, förändrar koderna, för med oss fred, förenar världar. Och ni, markbesättningen som ni kallats, är den andra mottagande änden av denna energibrygga. För detta lägger vi våra händer på våra hjärtan i tack och evig tacksamhet. För ljuset har vunnit. Försvara ljuset! Jag, Artemis, har talat. Så är det.
-galaxygirl
Översättning: Markku