Dikt via Per Beronius; Det tillsynes ofullbordade, 13 juli, 2018
Ämne: Det tillsynes ofullbordade
Meddelande:
Ännu en dag, har gjort sitt, midnattstimme
dagarna kortare, nätterna längre.
Det välsignade mörkret, på väg åter
det mörker, som blott vill allt och alla väl.
Ensamhet i ensamhet
ensamhet i tvåsamhet, vilken är skillnaden.
Vadan och varthän
här saknas orden, för beskrivning
måste upplevas.
Drömlandskapet i antågande
vad bär det med sig i portföljen, om detta
skall vi på förhand inget veta.
Livsmysteriet, sig aldrig förnekar
gång efter annan, det ofullbordade vänder åter.
Cirkeln saknar början, har inget slut
livets mysterium, tidens illusion.
Så det av Moder/Fader Gud är menat
det ofullbordade en nödvändighet
för livets fortbestånd.
* * *
Vem är du, vem är jag
hur kunde väl något om dig jag veta
som ej förstår, vem själv jag är.
Ej nödvändigt veta, vem du är
ej heller vem själv jag är, men kanske viktigt
att frågorna ställa.
* * *
Denna dikt hämtad ur boken
Strandlinjens Magi
utgiven 2007.
