Helena via Beatrice Madsen, 4 juli, 2019

 Min     Mor Helena          190704

Kära vänner! Mitt liv var långt och tungt. I perioder var jag djupt deprimerad och kunde inte se ljuset ens skymta. Gråzonerna var många och skiftande. Jag lärde mig dock älska det gråa, det mulna, det slitna och fula. Jag förstod att skönheten ligger i betraktarens ögon och det var det lilla livet jag alltid värnade, aldrig det svulstiga eller storvulna. Härifrån sett ser jag att det var en mening med mitt liv. Det fanns så många meningar med mitt liv. I mina depressiva perioder gjorde jag inte det. Det fanns ingen mening, allt var mörkt och förtryckande. I mina själ låg många sår från min barndom och krigets Finland. det var ett stort hot över oss och det präglade mina föräldrar och min själ så djupt. Jag hade också mycket smärta från tidigare liv som vilade tungt på mina axlar. Jag ville aldrig inkarnera, men jag visste att jag var tvungen. Jag var tvungen för att hämta lärdom och göra läxor som just min sargade själ behövde.

Min lilla sargade själ bidrog med vackert stilla ljus som var en del av uppvaknandet på jorden. Härifrån ser jag det så klart. Nu har jag ett annat perspektiv, jag är hemma, jag är i hamn. Här är jag hel och jag ser allt så klart och frihet är min ständiga följeslagare. Jag längtar inte tillbaka till jorden men jag har endel att säga er om den tiden ni lever i, kära vänner.

Ni dansar mitt i livets dans och ni är så vackra. Tänk om ni kunde förstå det till fullo och tänk om jag hade förstått det på min tid. Ni befinner mitt i kaos, kära ni men er själ är inte i kaos. I ert vackra inre är det stormens öga, dvs komplett stilla och dit kan ni gå för att vila er trötta själ. Djupt i ert inre så har ni er sanning och där hämtar ni åter kraft. Det yttre kaoset som råder är inte ert, kom ihåg, älsklingar. Det yttre kaoset skapas för att ni ska rubbas men ni vet vid det här laget så mycket mer. Se på det yttre kaoset med lite kalla, nyktra ögon. Låt er inte dragas med, kära ni. Stå stilla och iaktta för det är inte ni. Om ni så visste hur vackra ni är och vilka strålande själar ni har så skulle ni häpna över er egen strålglans. Nu har ni möjligheten att upptäcka era sanna väsen och det är så glädjerikt för oss på denna sida att se hur ni växer, i ödmjukhet och tacksamhet över att vara de ni någonstans visste att ni är. Jag har mer att säga, men för denna gång.

Helena

You may also like...