Jeshua – Att Hantera Känslor, 7 januari 2024
Jeshua –Att Hantera Känslor
7 januari 2024
av Pamela Kribbe
lightraisersworldwide.com/dealing-with-emotions-pamela-kribbe/
Kära vänner, det gläder mig att vara bland er igen och att kommunicera med er på detta sätt. Jag måste säga att detta betyder mycket för mig också. Jag värnar om dessa möten för på detta sätt kan jag komma närmare er än från mitt eget verklighetsplan.
Ändå lever jag alltid inuti era hjärtan och jag väntar på stunder i er tid när ni är öppna och mottagliga för min energi. Min energi, Kristusenergin som återföds i denna tid, är inte bara min energi. Det är inte bara energin från en man som levde på jorden en gång; det är ett kollektivt energifält där du tar del på ett sätt som är djupare än du inser.
Ni gav alla ett löfte en gång, ni satte alla era avsikter att föra denna energi vidare in i jordens verklighet, att förankra den i jorden. Många liv, många århundraden har ni arbetat med detta uppdrag. Ni är alla i färd med att föda Kristusfröet inom er och jag hjälper er. Jag var en föregångare, men sådden av Kristusfröet var en kollektiv ansträngning. Till och med min ankomst till jorden var möjlig endast på grund av det energifält som fanns här, vävt av er. Vi arbetar tillsammans, vi är en enhet. Därför är jag tillgänglig för er alla. Jag är inte exklusivt tillgänglig för någon enskild person. Jag står till allas tjänst.
Idag vill jag tala om en fråga som berör er djupt och ofta i ert dagliga liv. Det handlar om att hantera emotioner.
Förra gången talade jag om energierna hos det maskulina och det feminina som löper genom era energifält och era chakran. Jag har betonat vikten av att hela de tre lägsta chakrana som en del av att bli hel och komplett i dig själv. Jag tyckte det var viktigt att betona detta då några av er som längtar efter det andliga tenderar att dra sig själva tillbaka, både i tanke och känsla, till de högre chakrana.
Hjärtat, det tredje ögat och kronchakrat är attraktiva för er, eftersom dessa energicentra förbinder er med de högre världarna som är så naturliga för er. Men de verkliga inre genombrotten måste nu ske på en lägre nivå, i området för de lägre chakrana, närmare jorden.
Området för emotioner är ett viktigt område i er tillväxtprocess mot frihet och helhet. Ni är andliga varelser. Ni kommer från ett verklighetsplan där densiteten och grovheten hos den jordiska verkligheten var okänd för er.Att klara detta har varit svårt.
Genom många liv har ni försökt uttrycka er kosmiska energi här på jorden. Och i detta uttryck, i kanaliseringen av er energi till jorden, har många djupa trauman byggts upp. Den känslomässiga kroppen som ni alla har är full av sår och trauman. Det vill jag tala om i dag.
Alla som går den inre tillväxtens väg vet vikten av emotioner: att du inte ska förtränga dem, att du måste komma överens med dem på något sätt, att du i slutändan måste släppa dem. Men hur det hela egentligen fungerar är inte alltid så tydligt.
Jag vill först göra skillnad på emotioner och känslor. Jag sysslar inte här med specifika termer eller etiketter och ni kan kalla det vid olika namn, men jag vill göra en skillnad mellan emotioner i betydelsen energier som i huvudsak är uttryck för missförstånd och känslor eller energier som är en form av högre förståelse.
Känslor är era lärare, medan emotioner är era barn.
Emotioner är energier som har en tydlig manifestation i den fysiska kroppen. Emotioner är reaktioner på saker som du inte riktigt förstår. Tänk på vad som händer när du blir överväldigad av ett raseri. Till exempel sårar någon dina känslor oväntat och du känner att du blir arg. Du kan känna detta mycket tydligt i din kropp; på vissa ställen känner du att energin blir spänd. Denna fysiska spänning eller åtstramning som följer efter den energetiska chocken visar att det finns något du inte förstår. Det kommer en energi mot dig som du känner är orättfärdig. Känslan av att bli orättvist behandlad, kort sagt oförståelsen, ventileras genom känslan. Emotionen är uttrycket för icke-förståelsen, den är en energetisk explosion och en frigörelse.
När detta händer ställs du inför följande val: vad ska jag göra med den här emotionen? Kommer jag att basera mitt faktiska beteende på den? Kommer jag att använda detta som bränsle för mina reaktioner på andra människor eller låter jag emotionerna vara och baserar mina handlingar på något annat?
Innan jag svarar på denna fråga vill jag förklara känslornas natur.
Emotioner är i grunden explosioner av missförstånd som du tydligt kan uppfatta i kroppen. Känslor, å andra sidan, är av en annan karaktär och uppfattas också olika. Känslor är tystare än emotioner. De är själens viskningar som når dig genom mjuka knuffar, en inre vetskap eller en plötslig intuitiv handling som senare verkar ha varit mycket klok.
Emotioner har alltid något väldigt intensivt och dramatiskt över sig. Tänk på ångestattacker, rädsla, ilska eller djup sorg. Emotioner tar tag i dig helt och drar dig bort från ditt andliga centrum. I det ögonblick när du är mycket emotionell är du full av en slags energi som drar dig bort från ditt centrum, din inre klarhet. I den meningen är emotioner som moln som svävar framför solen.
Med detta vill jag inte säga något emot emotioner. Emotioner ska inte förträngas; de är mycket värdefulla som ett sätt att lära känna sig själv mer intimt. Men jag vill påstå vad emotionell energis natur är: det är en explosion av missförstånd. Emotioner tar dig i huvudsak ut ur ditt centrum.
Känslor, å andra sidan, för dig djupare in i dig själv, in i ditt centrum. Känslor är nära förknippade med vad du kallar intuition. Känslor uttrycker en högre förståelse, en sorts förståelse som överskrider både emotionerna och sinnet.
Känslor har sitt ursprung i en icke-fysisk värld, utanför kroppen. Det är därför de inte är så tydligt placerade inom en plats i den fysiska kroppen. Tänk på vad som händer när du känner av något, en atmosfär eller en stämning, eller när du har förnimmelser om en situation. Det finns ett slags vetande inom dig då som verkar komma utifrån och som inte är en reaktion från dig på något yttre. Det kommer ”ur ingenting” (”out of the blue” som ni så vackert uttrycker det). I ett sådant ögonblick kan du känna att något öppnar sig i ditt hjärtchakra.
Det finns många ögonblick då en sådan inre kunskap kommer till dig. Till exempel kan du ”veta” något om någon utan att verkligen ha pratat med honom eller henne. Du kan ana något om er två som senare kommer att spela en viktig roll i er relation. Sådana saker är inte lätta att förstå i ord – ”bara en känsla” – och absolut inte lätta att förstå av sinnet. (Det här är de ögonblick då ditt sinne blir skeptiskt och säger att du hittar på saker eller håller på att bli galen).
Jag skulle vilja nämna en annan energi som har mer av en ”känslo-” natur än en emotionell. Det är glädje.Glädje kan vara ett fenomen som överskrider det känslomässiga. Ibland kan man känna en slags glädje inombords som lyfter upp en utan någon speciell anledning. Du känner gudomligheten inom dig och din intima koppling till allt som finns. En sådan känsla kan komma till dig när du minst anar det. Det är som om Något Större berör dig eller som om du berör en Större Verklighet. Känslor är inte så lätta att framkalla och verkar komma till dig ”ut ur det blå”. Emotioner har nästan alltid en tydlig omedelbar orsak: en trigger i omvärlden som ”trycker på dina knappar.”
Känslor kommer från dimensionen av ditt Högre eller Större Jag. Du måste vara tyst inom dig för att fånga dessa viskningar i ditt hjärta. Känslor kan störa denna inre tystnad och frid. Därför är det viktigt att bli emotionellt lugn och att läka och släppa bort förträngda emotioner. Endast från din känsla som kopplar dig till din själ kan du fatta balanserade beslut.
Genom att vara tyst och fridfull kan du känna med hela din varelse vad som är rätt för dig vid ett visst ögonblick. Att fatta beslut baserat på emotioner är att fatta beslut från en icke-centrerad position. Du måste släppa emotionerna först och komma i kontakt med din inre kärna där det finns klarhet.
Nu vill jag gå in på frågan om hur du bäst kan hantera dina emotioner.
Jag sa att ”känslor är dina lärare och emotioner är dina barn.” Parallellerna mellan ”att vara emotionell” och ”att vara som ett barn” är slående. Ditt ”inre barn” är sätet för dina emotioner. Det finns också en slående likhet mellan hur du hanterar dina egna emotioner och hur du hanterar riktiga barn.
Barn är ärliga och spontana i sina emotioner och de döljer eller förtrycker dem inte förrän vuxna uppmuntrar dem att göra det. Att barn spontant uttrycker sina emotioner betyder dock inte att barn upplever sina emotioner på ett balanserat sätt. Alla vet att barn kan ryckas med av sina emotioner (ilska, rädsla eller sorg) och ofta inte kan sätta stopp för dem. I en sådan situation kan barnet nästan drunkna i sina emotioner och det gör dem obalanserade, d.v.s. utanför centrum
En av anledningarna till denna obegränsade emotionalitet är att barnet nyligen lämnat en värld där det knappt finns några gränser. I de eteriska eller astrala dimensionerna fanns det inga sådana restriktioner och begränsningar som det finns i den fysiska sfären, inom den fysiska kroppen. Barnets känslor är ofta ”reaktioner av missförstånd” på denna fysiska verklighet. Därför behöver barnet när han eller hon växer upp hjälp och stöd för att hantera sina känslor. Detta är en del av processen för ”balanserad inkarnation” på jorden.
Så hur hanterar du emotioner, vare sig det är hos dig själv eller hos dina barn?
Emotioner ska inte bedömas eller förträngas. Emotioner är en viktig del av dig som människa och som sådana måste de respekteras och accepteras. Du kan se på dina emotioner som dina barn som behöver din uppmärksamhet och respekt och din vägledning.
En emotion kan bäst ses som en energi som kommer till dig för helande. Därför är det viktigt att inte svepas helt med av emotionen, utan att kunna se på den från en neutral hållning. Det är viktigt att hålla sig medveten.Man kan uttrycka det så här; man ska inte förtränga en emotion, men man ska inte drunkna i den heller. För när du drunknar i den, när du identifierar dig fullständigt med den, blir barnet i dig en tyrann som leder dig vilse.
Det viktigaste du kan göra med en emotion är att släppa in den, känna alla aspekter av den samtidigt som du inte förlorar din medvetenhet. Ta till exempel ilska. Du kan bjuda in ilska att vara fullt närvarande, uppleva den i din kropp på flera ställen, samtidigt som du neutralt observerar den. En sådan typ av medvetenhet är helande.Vad som händer i det här fallet är att du omfamnar emotionen, som i huvudsak är en form av missförstånd, med förståelse. Detta är andlig alkemi.
Låt mig förklara med hjälp av ett exempel. Ditt barn har slagit sitt knä i bordet och det gör verkligen ont. Hon är upprörd, skriker av smärta och hon sparkar på bordet för att hon är arg på det. Hon anser att bordet är källan till hennes smärta.
Emotionell vägledning i detta ögonblick innebär att föräldern först hjälper barnet att namnge sin upplevelse.”Du är arg, eller hur – du har ont, eller hur?” Att namnge den är viktigt. Du överför roten till problemet från bordet till barnet själv. ”Det ligger inte i bordet, det är du som är sårad, det är du som är arg. Och ja, jag förstår din emotion!”
Föräldern omfamnar barnets emotioner med förståelse, med kärlek. I samma ögonblick som barnet känner sig förstådd och igenkänd kommer hennes ilska gradvis att försvinna. Den fysiska smärtan kan fortfarande finnas kvar. Men hennes motstånd mot smärtan, ilskan runt den, kan lösas upp. Barnet läser medkänsla och förståelse i dina ögon, och detta slappnar av och lugnar hennes emotioner. Bordet, orsaken till känslorna, är inte relevant längre.
Genom att omfamna en emotion med förståelse och medkänsla flyttar du fokus för barnets uppmärksamhet från utsidan till insidan, och du lär barnet att ta ansvar för emotionerna. Du visar henne att hennes reaktion på en yttre trigger inte är given, utan att det är en fråga om val. Du kan välja missförstånd eller förståelse. Du kan välja att kämpa eller att acceptera. Du kan välja.
Det gäller även relationen till dina egna emotioner, ditt eget inre barn. Att släppa in dina emotioner, namnge dem och anstränga dig för att förstå dem, betyder att du verkligen respekterar och vårdar ditt inre barn. Att göra skiftet från ”yttre” till ”inre”, att ta ansvar för emotionen, hjälper till att skapa ett inre barn som inte vill skada någon annan, som inte känner sig utsatt. Starka känslor – oavsett om det är ilska, sorg eller rädsla – har alltid komponenten maktlöshet, det vill säga känslan av att du är offer för något utanför dig. Det du gör när du inte fokuserar på omständigheterna utanför dig utan istället på din reaktion och din smärta är att du ”avfärdar” omvärlden som orsaken till dina känslor. Du bryr dig inte så mycket om vad som gav upphov till emotionen. Du vänder dig helt inåt och du säger till dig själv: okej, det här har varit min reaktion och jag förstår varför. Jag förstår varför jag känner som jag gör och jag kommer att acceptera detta.
Att vända sig mot dina emotioner på ett sådant kärleksfullt sätt är befriande. Det kräver en slags självdisciplin.Att släppa verkligheten utanför som ”ondskans källa” och själv ta fullt ansvar innebär att du erkänner att ”du väljer att reagera på ett visst sätt.” Du slutar bråka om vem som har rätt och vem som har fel, vem som är skyldig till vad och du släpper helt enkelt hela kedjan av händelser som hände utanför din kontroll. ”Jag upplever nu denna emotion i full medvetenhet om att jag väljer att göra det.” Det är att ta ansvar. Det är mod!
Självdisciplinen i detta är att du ger upp att vara rättfärdig och att vara det hjälplösa offret. Du ger upp att känna dig arg, missförstådd och alla andra uttryck för offerskap som kan kännas ganska bra ibland. (Du uppskattar verkligen de emotioner som stör dig mest). Att ta ansvar är en handling av ödmjukhet. Det innebär att vara ärlig mot dig själv, även i ditt svagaste ögonblick.
Detta är den självdisciplin som efterfrågas för dig. Samtidigt kräver denna typ av vändning inåt högsta medkänsla. Den emotion du ärligt är beredd att möta som din egen skapelse, ses också på med mild förståelse. ”Du valde ilska den här gången, eller hur?” Medkänsla säger till dig: ”Okej, jag förstår varför och jag förlåter dig. Kanske när du känner min kärlek och mitt stöd tydligare kommer du inte att känna dig benägen att ta det svaret nästa gång.”
Detta är medvetenhetens sanna roll i självläkning. Detta är vad andlig alkemi betyder. Medvetenheten bekämpar eller avvisar inte någonting; den omsluter mörkret med medvetenhet. Den omsluter missförståndets energier med förståelse och förvandlar på så sätt vanlig metall till guld. Medvetenhet och kärlek är i huvudsak samma sak. Att vara medveten innebär att låta någonting vara och omge det med din kärlek och medkänsla.
Ofta tror du att ”enbart medvetenhet” inte är tillräckligt för att övervinna dina emotionella problem. Du säger: Jag vet att jag har förträngda känslor, jag vet orsaken till det, jag är medveten men det försvinner inte.
I så fall finns det ett subtilt motstånd inom dig mot den emotionen. Du håller emotionen på avstånd, från rädsla för att bli överväldigad av den. Men du blir aldrig överväldigad av en emotion när du medvetet väljer att tillåta den.
Så länge du håller emotionen på avstånd är du i krig med den. Du kämpar mot emotionen och den kommer att vända sig mot dig på flera sätt. Du kan inte hålla den utanför till slut. Det kommer att visa sig i din kropp som en värk eller spänning eller som en känsla av depression. Att ofta känna sig nere eller trött är ett tydligt tecken på att du förtrycker vissa emotioner.
Saken är att du måste tillåta emotionerna att helt komma in i ditt medvetande. Om du inte vet exakt vilka emotioner som finns där kan du mycket väl börja med att känna spänningarna i din kropp. Detta är en inkörsport till emotionerna. I din kropp är allt lagrat. Om du till exempel känner smärta eller spänning i magområdet, kan du gå dit med din medvetenhet och fråga vad som är felet. Låt kroppens celler tala till dig.Eller föreställ dig att just där är ett barn närvarande. Be barnet visa dig vilka emotioner som dominerar hos honom eller henne.
Det finns flera sätt att få kontakt med dina emotioner. Det är viktigt att inse att energin som fastnat i emotionen vill röra sig. Denna energi vill frigöras och därför knackar den på din dörr som ett fysiskt klagomål eller som en känsla av stress eller depression. För dig handlar det om att verkligen öppna upp och vara beredd på att känna emotionen.
Emotioner är en del av din jordiska verklighet – men de borde inte få grepp om dig. Emotioner är som moln för solen. Därför är det så viktigt att vara medveten om dina emotioner och att hantera dem medvetet. Från en klar och balanserad emotionalkropp är det mycket lättare att kontakta din själ eller inre kärna genom din intuition.
I ert samhälle finns det mycket förvirring kring emotioner. Detta framgår bland annat av mängden debatt och förvirring det finns om hur man uppfostrar sina barn. Barn är helt klart mycket mer emotionellt spontana än vad ni är som vuxna. Detta skapar svårigheter. Tänk om några av era moraliska gränser överskrids? Tänk om situationen går över styr och kaos uppstår? Måste man disciplinera barn eller låta dem uttrycka sig fritt? Måste deras emotioner kontrolleras eller inte?
Det som är viktigt i ett barns uppväxt är att de lär sig att förstå sina emotioner, att förstå var de kommer ifrån och att ta ansvar för dem. Med din hjälp kan barnet lära sig att se sina emotioner som ”explosioner av missförstånd.” Denna förståelse hindrar ditt barn från att ”drunkna” i sina emotioner och hamna utom kontroll.Förståelse befriar och för dig tillbaka till ditt eget centrum utan att förtränga emotionerna. Föräldern lär sitt barn att hantera emotioner på detta sätt genom att vara det levande exemplet på det.
Alla frågor du har om att hantera dina barn gäller också dig själv. Hur hanterar du dina egna emotioner? Är du hård mot dig själv? När du känner dig arg eller ledsen under en tid, disciplinerar du dig själv genom att säga: ”Kom igen, ta dig samman och gå vidare”? Undertrycker du emotionen? Känner du att det är bra och nödvändigt att disciplinera dig själv? Vem lärde dig detta? Var det en förälder?
Eller går du till andra sidan? Vältrar du dig i din emotion, vill inte släppa taget om den. Detta är också ofta fallet. Du har kanske länge känt att du varit ett offer för någon situation utanför dig, till exempel din uppväxt, din partner eller din arbetsmiljö. Vid ett visst tillfälle kan det ha varit väldigt befriande att komma i kontakt med ilskan inom dig om de negativa saker som påverkat dig. Ilska kan göra det möjligt för dig att bryta dig loss från dessa influenser och gå din egen väg. Men du kan bli så förtjust i din ilska att du inte vill ge upp den längre.Istället för att bli en dörröppning blir det ett sätt att leva. En form av offerskap uppstår då som är allt annat än helande. Det håller dig tillbaka från att verkligen stå i din egen kraft.
Det är väldigt viktigt att ta ansvar för dina egna emotioner och inte göra absoluta sanningar av dem. När du ger dem status som sanningar, istället för att se dem som ”explosioner av missförstånd”, kommer du att basera dina handlingar på dem och det kommer att leda till ocentrerade beslut.
Samma sak händer med barn som får för mycket emotionell frihet. De kör på vilt och blir okontrollerbara; de blir små tyranner och det är inte rätt. Emotionellt kaos är lika obehagligt för barnet som det är för föräldern.
Kort sagt kan du antingen vara för strikt eller för överseende med att hantera dina emotioner (och analogt med dina barn). Jag vill gå lite mer in på det ”fördragsamma” sättet, för det verkar vara mer ett problem nuförtiden.Sedan sextiotalet har det funnits en kollektiv insikt om att det inte kommer att fungera att undertrycka dina emotioner, för då kväver du din spontanitet och kreativitet, faktiskt din själ. Samhället kommer att producera disciplinerade och lydiga barn som bryr sig mer om regler än hjärtats viskningar och det är en tragedi – för samhället såväl som för individen.
Men hur är det med den andra ytterligheten: vad sägs om att rättfärdiga emotioner på ett sådant sätt att de tar över och styr ditt liv?
Du kan mycket väl observera inom dig om det finns emotioner som du vårdar på ett sådant sätt att du betraktar dem som sanningar istället för vad de verkligen är: explosioner av missförstånd. Det är emotioner du har identifierat dig med. Paradoxen är att det ofta nog är emotioner som orsakar dig mycket lidande. Till exempel: maktlöshet (”Jag kan inte hjälpa det”), kontroll (”Jag klarar det”), ilska (”det är deras fel”) eller sorg (”livet är eländigt”). Dessa är alla emotioner som är smärtsamma men ändå, på en annan nivå, ger de dig något speciellt att hålla fast vid.
Ta maktlöshet eller ”offerkänslan”. Det kan finnas fördelar med detta emotionella mönster. Det kan ge dig en känsla av säkerhet. Det befriar dig från vissa skyldigheter eller ansvar. ”Jag kan inte hjälpa det, kan jag?” Det är ett mörkt hörn du sitter i men det verkar säkert. Faran med att identifiera sig eller ”sammansmälta” med ett sådant emotionellt mönster under lång tid är att du tappar kontakten med din egen sanna frihet, din innersta gudomliga kärna.
Saker kan ha kommit in på din livsväg som med rätta har väckt känslor av ilska och förbittring inom dig. Detta kan ha hänt i din ungdom, senare eller till och med i tidigare liv. Det är mycket viktigt att du kommer i kontakt med dessa emotioner medvetet och att du blir medveten om ilskan, sorgen eller någon annan intensivt laddad energi inom dig. Men vid en viss tidpunkt måste du ta ansvar för dina emotioner, för de utgör dina reaktioner på en yttre händelse.
Att vara centrerad, vara i ett tillstånd av klarhet och andlig balans, innebär att du tar fullt ansvar för alla emotioner som finns i dig. Du kan då känna igen känslan av till exempel ilska inom dig och samtidigt säga: detta var min reaktion på vissa händelser. Jag omger denna reaktion med förståelse, men jag tänker samtidigt släppa den.
Livet handlar i slutändan inte om att ha rätt; det handlar om att vara fri och hel. Det är väldigt befriande att släppa gamla emotionella reaktioner som vuxit till en livsstil.
Man kan säga att allt handlar om den subtila medelvägen mellan att undertrycka emotioner och att drunkna i dem. På båda sidor har ni fostrats med åsikter och ideal som inte är i överensstämmelse med den andliga alkemins natur. Kärnan i andlig tillväxt är att du inte undertrycker någonting, men samtidigt tar du fullt ansvar för det. Jag känner det här, jag väljer den här reaktionen, så att jag kan läka den. Att hävda ditt mästerskap – det är vad mitt budskap verkligen handlar om.
Kanske är det egentligen inte en medelväg, utan en annan väg. Allt handlar om andligt mästerskap. Genom att acceptera allt som finns inom dig, reser du dig över det och blir dess mästare. Mästerskap är både starkt och skonsamt. Det är väldigt tillåtande och ändå kräver det stor disciplin: disciplinen mod och ärlighet.
Gör anspråk på ditt mästerskap, bli mästare över de emotionella bitarna som plågar dig, ofta bakom din rygg.Ta kontakt med dem, ta ansvar. Låt dig inte drivas av omedvetna emotionella skador som får dig att växla in på ett sidospår och blockerar din väg till inre frihet. Det är din medvetenhet som läker. Ingen annan kan återställa makten över dina egna emotioner åt dig. Det finns inga externa instrument eller medel för att ta bort dessa emotioner. Det är genom att bli medveten om dem med styrka, beslutsamhet och medkänsla som de släpps ut i Ljuset.
Att bli hel och fri på det emotionella planet är en av de viktigaste aspekterna av att växa andligt. Jag vill avsluta med att säga: gör det inte svårare än vad det är. Den andliga vägen är en enkel väg. Det handlar om kärlek till dig själv och inre klarhet. Det kräver ingen specifik kunskap eller några specifika ritualer, regler eller metoder.Alla saker du behöver för din andliga tillväxt finns inom dig.
I en lugn stund, gå till känslosidan av dig. Låt den här känslosidan av dig berätta vad som behöver förtydligas och renas inom dig. Lita på din intuition. Jobba på det. Tro på dig själv. Du är ditt livs mästare, mästaren på din unika väg till kärlek och frihet.
Översättning: Lars-Eric
