Sananda via Linda Dillon, 15 september, 2018

Yeshua 180915

Yeshua: Ni är mina och jag är er

Linda Dillon. Kanal för Kärleksrådet

Kanaliserar:

Var hälsade, JAG ÄR Yeshua, JAG ÄR Jesus Sananda, JAG ÄR Yeshi, JAG ÄR Magentas bror… och vi kan tona ner det till det mest försiktiga rosa, det mest intensiva fuchsia… den mildaste strålen eller den starkaste frekvensen.

Älskade vänner, ni är fantastiska, ni är hela, ni är ett, ni är mina och jag är er, som bror, som allierad, som vän, och som en som vandrat på den här strålande planeten… ljuvliga ärkeängeln Gaia… som föder och ger, som Modern där ovan, hon speglar henne och förser er med det ni behöver på sitt strålande sätt.

Den här dagen kommer jag för att tala till er om kärlek… nej, inte om medkänsla, inte om skapande, inte om tillit, men som ni alla känner till är de en del av kärleken. Jag kommer inte bara för att tala till er om min kärlek, jag kommer för att tala med er om er kärlek… er kärlek till er själva; heliga, vackra, betrodda. Hur ska ni kunna fortsätta, hur fortsätter ni framåt, söta ljusänglar, Moderna tjänare, om ni inte är helt och hållet förälskade, kära i och vördnadsfulla över de ni är? Inte den du har potential att bli, inte den du varit under tjugotvå tidigare liv, utan den du är i just detta ögonblick när jag sträcker mig ut och talar till dig och rör vid ditt hjärta. Hur kan ni låta bli att vara alldeles förälskade och kära i det som Modern/Fadern skapat?

När jag vandrade på jorden som Yeshua fanns ett stort fokus på ödmjukhet och det jag skulle börja kalla falsk ödmjukhet. Det fanns många som kritiserade mig, som tillrättavisade mig, som menade att jag var inbilsk, egoistisk, alldeles för självupptagen. De kunde säga: ”Var är din ödmjukhet? Hur kan du tro att du talar för Fadern i Moderns/Faderns/den Endes namn?” För dem var detta hädelse! Och jag sade till dem: ”Hur skulle det vara möjligt att jag inte talar å Faderns, Moderns och den Endes vägnar?”

Hur vore det möjligt för mig att förneka att jag fått den Helige Anden ingjuten i mig, att jag visste varifrån jag kom, och att jag visste vad min Fader och Moder ville att jag skulle göra? Inte bara det som folk brukar mena med ren tjänstgöring, utan vad De önskade sig av mig… att jag skulle lära känna kärleken tillsammans med min älskade Magdalena, att jag skulle lära känna glädjen över att få barn, att jag skulle lära känna kraften i en gemenskap, och att leva i harmoni tillsammans med mina vänner. De som så ofta kallas apostlar, lärjungar och följeslagare.

Men låt mig vara alldeles tydlig… det här var mina vänner, dessa var min familj, detta var min gemenskap, och jag tog hand om dem och värdesatte dem på samma sätt som jag värdesatte mig själv. Och jag uppmuntrade dem, jag undervisade dem och jag talade lågmält till dem om att de skulle älska sig själva, älska sitt allra innersta… inte som en köpman, eller en snickare, eller en fiskare, utan som de själar de är, var och skulle vara.

Det handlade aldrig om att förneka deras unika talanger, för det krävs färdighet för att veta var fisken finns, eller hur man talar till trä, eller att vara läkekunnig… detta är unika förmågor och de förtjänar att bli älskade. Men även om alla dessa förmågor, dessa enastående kvaliteter, skulle försvinna, skulle den strålande själen finnas kvar.

Därmed säger jag er detta: … nej, ni är inte på väg att förlora era förmågor… tvärt om förbättras de nu medan vi pratar… men om de av någon anledning helt och hållet skulle försvinna, skulle jag fortfarande säga er: ”Älskar du dig själv? Älskar du det Modern fött? Älskar du dig själv på det sätt Gaia älskar dig… på det sätt jag älskar dig? Älskar du dig själv på det sätt du älskar en fågel eller en hund eller en blomma eller ett grässtrå?” Var säker på att ni förtjänar detta. Ni är bortom att vara värdiga, ni är stjärnvarelser, ni är eviga. Ja, ni befinner er i detta spektrum av Moderns rum och tid… och det är ett äventyr!

Tänk på den tilltro Modern haft till er. Hon har inte sänt mig… hon har sänt er… eviga, överlägsna varelser som fått form och fötts av henne. Älska er själva. Var tacksamma för alla era förmågor, er skönhet, er läkedom, er kommunikation. Men under detta, i er rosa diamants skönhet… se på den och förundras, älska den med förundran, och beskydda den i hänförelse.

Vet att ni är älskade och att jag skänker er mitt hjärta och att jag skänker er min kraft. Jag är med er mina vänner. Farväl.

Översättning: Sara